Best from the best! Plats 6.

Nu börjar vi klampa in på den tunga delen. Dom som fyller Wembley flera kvällar i rad. Dom som inte beter sig som att dom ägde världen, fastän att dom gör det. Det här är nog det ödmjukaste rockbandet som jag känner till.
Att människor ändå kan ha fötterna på jorden när man har kommit dit dom gjort. Vid det är laget så vet ni nog att det är Foo Fighters som tagit sig in på plats sex!
Hur mycket jag än försöker hitta någon annan favorit låt av detta band så är det omöjligt. Denne är så bra!!


Best from the best! Plats 7. Rise from the ashes.

Bränn allt vårat material! Vi vill glömma den epos som varit och gå vidare skilda vägar. Vi kommer aldrig mera spela ihop. Hårda ord från ett band som var på sån uppsving i mitten av 90-talet. Men det vart tyst om dom, i flera år faktiskt. Dom gjorde till och med en dokumentär-film om bandet.
Men inget mer hördes. Tills nu! Refused har äntligen rest sig ur askan för att ge deras sista verk The Shape of Punk to Come det avslut som det vart berövat på. Dom ska göra en comeback turneé, nog den viktigaste och mest behövliga comeback från vilket band som helst kan jag känna,
Fansens böner har blivit hörda.

Same band, new noise!


Best from the best! Plats 8.

Något som jag har upptäckt på förfester. Med mina kära vänner. Är att det finns en vändpunkt. Det spelar ingen roll om förfesten är lugn, tråkig, bråkig, urspårad, fredagsmysig eller under kontroll. När den här låten spelas så bryter det ut i allsång.
Spelar ingen roll om vi sitter fyra vänner på en förfest i Sundsvalls innerstad i lägenhet med människor som vi lärde känna för två timmar sen, sitter och pratar och dricker i godan ro. Om någon spelar den här låten så slår vi armen runt polarens axel och sjunger för full hals.
Det här är enligt min mening Ånges bästa band.



BLOWBALL!

Best from the best! Plats 9.

Nu kan det bli ett ramaskri. Det här bandet är ju inte lika etablerat och stort som resterande band. Nej, det är dom inte. Men dom har potential. Sen kan man inte komma ifrån att låten är jäkligt bra! Både på skiva och live!
Kill Kill Pussycat!
Håller nu på med sin debutskiva som nog många ser fram emot. Låten är ösig och texten är riktigt bra. Därför platsar dom in på listan. Framtiden ser ljus ut för det här bandet!


Best from the best! Plats 10.

Vi har nu tagit oss igenom hälften av listan. Många bra låtar och grupper som bettyt mycket för mig.
Men nu tar vi ett kliv närmare the grande finale!
Det gör vi med dunder och brak. Här var det svårt att välja en låt kan jag ju lugnt säga. Dom två senaste albumen har varit som en käftsmäll rätt igenom. Men jag valde att ta från den senaste plattan. En låt med tyngd och lite lugnare tempo. Men den är så jäkla bra!
Den här ska man lyssna på när man börjar slentriana i vardagen och tveka vad man ska göra. För att citera Raised Fist själva "Don't underestimate yourself, don't sit on the xxxxxxx brake!"



Best from the best! Plats 11.

Den här gruppen tipsade min kära kusin mig om. Dom är riktigt sköna att lyssna på. Just den här låten också är riktigt jäkla bra. Älskar texten i den för jag kan känna igen mig mycket i den själv.
Thrice
har nog aldrig gjort två skivor som låter likadant. Dom ändrar sitt sound väldigt ofta. men den här är fruktansvärt bra.


Best from the best! Plats 12.

Den här gruppen är konstig, underlig och fullkomligt underbara. Dom går från klarhet till klarhet. Avundas min vän Rasmus som har fått se dom här live.
När System of a Down kom med sitt album Toxicity så hyllades det till skyarna! Dom gör hård musik med texter som har en dubbelbottnad mening. Dom har hittat gränsen mellan galenskap och genialitet, sen ställt sig mitt på den gränsen.
Det sista dom spelade in var ett dubbel-album som dom släppte 2005. inte förrän 6 år senare så skulle man höra något mer ifrån dom.


Best from the best! Plats 13. Mitt och Jens musikaliska möte.

Det här bandet är mötespunkten för mitt och Jens musikaliska intresse. Jag har sett dom live ett antal gånger och aldrig varit besviken. Här har vi några som kan leverera! In Flames har sån bredd inom metal så man ryser. Deras skiva Come Clarity är ett mästerverk. Men det är inte från den skivan jag har valt en låt att ta med på listan.



Fart och ilska när den är som bäst. Helt klart!

Best from the best! Plats 14. Lokala förmågor #5

Som folk har sett så har Ånge kommit upp på kartan. inte för att vi är bra i fotboll. Inte för att vi kan lira hockey. Inte för att vi har Norrlands Ullared. Det är nåt finare, glamorösare och större vi har att stoltsera med. Vi är Sveriges Seattle. Vi är den ort med störst procent framgångsrika musiker per invånare. Någon måste vara först. Takida visade vägen till etern och sen har folk vandrat med gura, bas och cymbaler i hand för att erövra.
Jag liksom många av mina vänner håller deras tidigare alster närmare hjärtat. Ni kanske inte vet vilka demos jag menar när jag säger Old, T2, Takida, gohei eller Thorns. Men där har ni gått miste om nånting. men den låten jag har tagit med på listan kom på en av  Played Out-skivorna. Lyssna och njut.


Best from the best! Plats 15.

Det här kanske känns tråkigt uppenbart att jag väljer den här låten. Men faktum är att den har satt djupa spår. Den når ända in. Jag minns att jag hade varit hos en kompis och var på väg hem. Men jag kände inte för att gå hem. Jag ville rensa huvudet och tänka på annat ett tag. Annat än vad som skulle göras imorron, vad jag borde gjort idag och saker jag inte gjorde igår.
Jag tog på mig lurarna och scrollade ner på min ipod på blandade spår. Jag gick runt i min hembygd. Det började bli kallt och snön började falla från himlen. Nu började jag vända mig hemåt. Då kom den här låten upp när jag följde gatlyktorna hem.





Jag vart så tagen av stunden så jag började springa i takt med musiken. Det kändes som att det inte fanns ett enda bekymmer i världen. I den stunden var allt perfekt.

Best from the best! Plats 16.

Den här låten är speciell. Jag kan lyssna oändligt många gånger på den. Totalt spela sönder den. Sen om jag inte hört den på en vecka så blir jag lika glad av att höra den igen. Totalt underbar med en skön grupp. Sånt driv som Queens of the Stone Age har i den här låten är ju helt underbart. Se dom live. dom ger allt!


Best from the best! Plats 17. Kom, sågs och segrade för att sen försvinna.

Även fast att jag tycker det är jäkligt tråkigt så gjorde det här bandet alla rätt. Tidigare band splittrades, dom bildade ett nytt band. Ett så kallat "superband", gör tre bra album och sedan lägger ner för att återgå till tidigare och nya projekt. Dom följde den stora ettikett-boken, punkt för punkt.
Audioslave gillade jag från första stund. När jag låg på en pysande luftmadrass en sen vardagskväll och slökollade på Mtv så såg jag deras första video Like a Stone.
Låten som jag toppar in på listan såg jag för första gången på krogen. Videon spelades på en stor projektor. Låten kunde jag inte höra för den överröstades av något dunka dunka basgång. Men när jag fick höra den gillade jag den skarpt.


Best from the best! Plats 18. Ett brev om en tjänst.

Plats nummer 18 på min lista av mina favoritlåtar av mina favorit artister handlar mer om att jag sträcker ut en hand. Jag behöver hjälp med att hitta den låten som ska in på den här placeringen.
Allt började 2006. Jag var hemma från lumpen på Träslaget. Vi var på efterbränningen. Corroded, Ånges nya band i uppsving spelade och jag fastnade för en låt totalt.
Det sägs att det är den första låten som dom någonsin gjorde. Den börjar med raderna So you would like to know, what I do when you are not around. Förbannat bra låt! Jag köpte deras demo den kvällen, men med åren så har den kommit bort. Nu behöver jag hjälp med att komma över den igen.
Den låten är min nummer 18. Men för er som inte lyssnat på Corroded så låter dom så här.




Best from the best! Plats 19. Ett svek.

I starten av mina tonårsdagar så började jag lyssna på ett band som jag föll för direkt. Det var nytt, hårt och fränt. Lyssnade sönder deras första skiva totalt och började plöja igenom genren nu-metal. Sen släppte dom sin andra skiva Meteora och jag var åter igen fast.
Sen kom sveket. Album som tappade i kvalité, metal som övergick till techno och ett band som en gång skapade något nytt occh eget, försvann in i mörkret av likgiltighet.



Jag kommer nog aldrig förlåta dom för det. Men jag kan fortfarande inte blunda för dom två grymma albumen som dom släppte i början av sin karriär. Jag tycker även att dom förtjänar en plats på listan. Trots att dom tydligen inte tycker att omvärlden förtjänar bra musik längre.


Best from the best! Plats 20.

Den här gruppen la min kära vän Rasmus upp framför näsan på mig. Det var säkert två år innan jag började lyssna på dom. Efter det har jag känt att jag kanske borde lyssna på han mer än vad jag egentligen gör. För dom är ju förjävla bra.
Två grabbar från Sverige som har hunnit med bra mycket på den lilla tiden dom haft i rampljuset. Tre studioalbum, gått i trans för att ha hittat den sista pusselbiten till ett album och fått sig själva tecknade till en serietidning. All respekt!
Men ett för klent debutalbum. Ett debutalbum tycker jag oftast är den stora skillnaden mellan ett succéband och ett bra rockband. Dom som nu kommer på en tjugonde plats är

Johnossi


Best from the best! Not good enough.

I det här inlägget startar den långa resan genom dom 20 band som jag tycker bäst om. Varje grupp/artist har gjort en förbannat bra låt som jag ska placera på den här listan. Många band stöp strax utanför listan. Låt oss se vilka som hamnade utanför listan.




Om ett tag så ska jag avslöja vilka som har tagit sig in på listan Best of the Best!

Best from the best!

Nu framöver för att rannsaka mig själv så ska jag ge er mina 20 favoritartisters bästa låtar. Det jag menar är att det blir som en topp 20 med mina favoriter. En artist/grupp kan bara komma med på listan en gång. Med den låt som jag tycker är gruppens bästa. Vi börjar med nummer 20 och sen för varje dag så kommer jag avslöja nästa placering.

Stay tuned!

Totalt bortglömd. (Jimmys val)

Jag satt och kollade igenombloggen och märkte att jag hade helt glömt bort en sjukt bra låt som Jimmy spelade för mig. Det var bra länge sen man jag trodde att jag hade lagt upp den.

Clutch är ett amerikanskt rockband från Germantown, Maryland, bildat 1991 av Neil Fallon (sång), Tim Sult (gitarr), Dan Maines (bas) och Jean-Paul Gaster (trummor).
Det här bandet är relativt nytt för mig. Men dom har hunnit med bra mycket sen sin start. Dom har ett jäkligt skönt sound och har utvecklats sen dom började i början av 90-talet. Nio studioalbum har dom även hunnit med.

Här är låten som jag trodde att jag hade lagt upp för länge sen.


RSS 2.0